Ilningar i tänderna beror på exponering av tandens dentinlager. Normalt skyddas det mjuka dentinet av antingen tandköttet runt rötterna eller den hårda tandemaljen vid kronan. Dentin har tubuli, eller smala kanaler, som leder till tandpulpan, där nervfibrerna finns. När yttre stimuli kan nå dessa tubuli kan de stimulera nervfibrerna och registreras som smärta.
Den främsta orsaken till exponerat dentin är att tandköttsvävnaden dragit sig tillbaka. När tandköttet drar sig tillbaka exponeras tandhalsen där dentinet endast skyddas av ett tunt lager cement som lätt kan avlägsnas.
Förlust av emalj kan också leda till ilningar i tänderna, när hela det emaljlager som skyddar det underliggande dentinet avlägsnats genom erosion, abrasion eller kraftig attrition.
Smärta som förknippas med ilningar i tänderna kan utlösas av ett antal yttre stimuli. Vanliga utlösande faktorer är:
- Varma, kalla, sockerhaltiga eller sura livsmedel och drycker
- Kall luft
- Taktila faktorer, till exempel tandborstning eller att patienten skrapar på den exponerade dentinytan
Ilningar i tänderna är vanligt men underrapporterat, så det är svårt att mäta incidensen exakt. Men studier uppskattar att förekomsten kan vara upp till 60 %. Även om risken för exponerat dentin ökar med åldern är det som allra vanligast i 30- till 40‑årsåldern eftersom tubuli kan täppas till på naturlig väg.