Karies

Tandkaries är en progressiv sjukdom där den syra som produceras av plackbakterier försvagar och förstör tandemaljen. Karies börjar med att emaljen demineraliseras, vilket kan leda till hål i tanden och till slut tandförlust. Trots att karies kan förebyggas är det den vanligaste sjukdomen i världen.

Etiologi, orsaker och symtom
Vissa orala bakterier producerar sura biprodukter som bryter ner och frisätter mineraler i tanden (demineralisering).

Detta försvagar emaljen, men saliv bidrar till att återställa förlorade mineraler och stärka tanden (remineralisering). Hos personer med sockerrik kost och/eller otillräcklig munhygien kan bakterier ansamlas på tänderna i ett klibbigt lager som kallas plack. Vid exponering för kolhydrater demineraliserar plackbakterier kontinuerligt emaljen, så pass mycket att vår förmåga att remineralisera inte räcker till. Det resulterar i en nettoförlust av mineraler, vilket leder till att emaljen förstörs.

I ett tidigt skede ser karies ut som en vit fläck, eller en begynnande kariesskada, under tandens yta. Det är bara när skadan bryter igenom emaljens yta som den leder till hål i tanden. När karies avancerar kan hålet nå dentinet och senare pulpan. Det kan leda till svår smärta för patienten, och kan i slutändan resultera i tandförlust eller abscess.

En kariesskada kan bildas var som helst på tanden, men det är mest sannolikt att den uppstår på bitytorna (ocklusal karies), i utrymmena mellan tänderna (interproximal karies) eller längs tandköttskanten. Hos patienter med exponerade tandrötter är karies särskilt farligt, eftersom den utvecklas mycket snabbare i dentinet (rotkaries) och är svårare att kontrollera.

Karies är den vanligaste munsjukdomen i världen och drabbar både vuxna och barn. Man uppskattar att 2,3 miljarder människor har karies på de permanenta tänderna och 530 miljoner barn har karies på mjölktänderna.

Alla kan få karies. Effektiva och förebyggande program har lett till en stor minskning av hål i tidig barndom. I många områden i Europa ses karies hos barn hos en minoritet av barnen, ofta förknippat med socioekonomisk status och föräldrarnas kunskaper om munhälsa. Trots att man kommit långt med de förebyggande åtgärderna i barndomen får de flesta ändå hål i tänderna under sitt vuxna liv, när de förebyggande åtgärderna minskar eller nya riskfaktorer uppstår. Det kan till exempel vara:

bristande munhygien.

ökat intag av kolhydrater.

frekvent småätande.

muntorrhet.

strålning av huvud och hals (cancerbehandling).

PUFA-händelser (synlig pulpa, sår, fistel, abscess).
Så påverkas patienternas livskvalitet

I de tidiga stadierna av karies vet oftast inte patienten att de har en begynnande kariesskada, såvida inte tandvårdspersonalen har sagt det. Men allt eftersom karies utvecklas får patienten alltmer smärtsamma symtom.

När hålet når dentinet i tanden är det troligt att patienten upplever någon grad av tandvärk och/eller ilningar i tänderna. Om hålet når pulpan eller om en abscess utvecklas har patienten sannolikt mycket ont.

Kariessmärta kan även vara känslomässigt plågsam och kan göra det svårare att prata, äta och sova. I fall av synlig karies eller tandförlust, till exempel karies på framtänderna, kan patienten också få problem med självförtroendet och självkänslan.

Behandlingen av svår karies, som rotfyllning eller tandextraktion, kan vara smärtsam och traumatisk för patienten. Karies förknippas ofta med andra dentala komplikationer som kräver ytterligare behandling, som gingivit och parodontit.

Även om tandvårdsstöd kan minska kostnaderna för kariesbehandling täcker den endast delar av kostnaden. Kariespatienter som vill åtgärda omfattande skador eller ersätta förlorade tänder kan inte alltid göra det på grund av den höga kostnaden.
Förebygga, hantera och behandla
Karies kan förebyggas genom att minimera socker och småätande, samt ha en god munhygien. Borstning två gånger om dagen med fluortandkräm och rengöring mellan tänderna med tandtråd eller mellanrumsborstar kan förebygga ansamling av plack som leder till karies.

Efter mer än 50 år är tandkrämer med fluor är fortfarande är just fluor nyckeln till att förebygga karies. Det har visat sig vara effektivt och säkert i många oberoende studier och har bidragit mycket till den massiva minskningen av hål under de senaste årtiondena. Ny teknik kommer att bidra ytterligare till att öka fluortandkrämens effektivitet, till exempel med hjälp av den prebiotiska effekten hos arginin.

Om karies upptäcks i ett tidigt skede kan den stoppas och till och med reverseras. Hos patienter med låg kariesrisk kan små beteendeförändringar och en förbättring av munvårdsrutinerna förskjuta balansen till ökad remineralisering och därmed reversera den skada som uppstått.

Hos patienter med ökad risk att utveckla karies kan en kraftfullare intervention behövas. Det finns olika produkter med hög fluorhalt som kan hjälpa patienterna att hålla sig fria från hål tills de underliggande riskfaktorerna kan åtgärdas:

Fluorlack kan appliceras på kliniken, även på små barn, för att motverka kariesrisken och bidra till att remineralisera befintliga begynnande karieslesioner, utan att patienten behöver göra något mer.

För patienter med god följsamhet finns tandkräm med 5000 ppm fluor som de kan använda hemma istället för vanlig tandkräm. Dessa tandkrämer med extra hög fluorhalt ger en överlägsen kariesprevention jämfört med vanlig tandkräm.

Munskölj med hög fluorhalt är ytterligare en lösning för att effektivt hantera en ökad kariesrisk.

När en skada har utvecklats till ett hål kan skadan på emaljen inte reverseras på naturlig väg. Istället blir man tvungen att ta bort emalj och/eller dentin som angripits av karies och fylla hålet. Om hålet har nått pulpan krävs oftast en rotfyllning eller tandextraktion.